Vargflocken / The wolf pack
Är så förbannat less på att bli utstirrad för att jag är överviktig. Hela jag är sårad för att kända och helt okända människor kan vara så inihelvete dömande utan att egentligen veta något om mig. Man har sin linje klar, man stirrar, pekar och kommenterar, vänder sig om och glor en extra gång. Så himla patetiskt av dem att tro att jag varken ser, hör eller känner av deras sårande beteende. Jag är faktiskt EN MÄNNISKA MED KÄNSLOR. Tänk dig själv att bli utstirrad bara för att du är den du är eller för att du har fel kläder på dig. Hur skulle det kännas?
Trots allt finns en vän som vänder sig mot den hungriga vargflocken av kända och okända som dömer. En vän som säger mig, möt dem med orden… ”Jag är överviktig, du är ful, i morgon kan jag börja banta”…
I'm so tired of people staring at me because I'm overweight. I am wounded because known and unknown people can be so damned judgmental without really knowing anything about me. Their thoughts are already there, they stare, pointing and commenting, turns around and stares once more. How pathetic of them to believe that I neither see, hear or feel their hurtful behavior. I'm actually a HUMAN BEING WITH FEELINGS. How would you feel being on the wrong side? Imagine that everyone stares at you because you are you, because you are wearing wrong clothes or something else. After all, I have a friend who turns against the hungry pack of wolves of known and unknown who adjudicate. A friend who tells me, meet them by saying ... "I'm overweight, you're ugly, tomorrow I can start dieting"...
