krickos blogg

Lämnade jobbet i torsdags förmiddag. Allt snurrade, jag mådde illa och kräktes. Kände att balansen var puts väck, att jag inte riktigt hade koll på situationen. Blev hämtad av min älskling som gav mig styrkan att orka just då. Rädslan fanns där men hemma kunde jag trots allt varva ner lite efter att jag vänt ut och in på magen och sovit några timmar...

Matlusten var väl inte så stor de första dygnen, inte lusten att dricka heller för den delen. Men jag drack ändå och försökte behålla den vätska jag tillförde. Nacken värkte så värme och vila fick ta hand om det hela.

Nu är det söndag och solen skiner. Jag tar en stund i taget, vilar och försöker att inte anstränga nacken med mer än lite värme. Hoppas att det hela ger med sig snart...

Två tredjedelar av familjen har däckat i höstens första förkylning. De hostar och snorar och snörvlar i kapp. Snytpappersrullarna förbrukas i rasande takt. Själv försöker jag hålla mig på lagomt avstånd för att inte smittas av bacillerna. Vill inte bli förkyld nu. Håller tummarna att jag klarar mig...

... och svisch, där var helgen över! Nu väntar en tuff arbetsvecka igen. Jag hoppas att jag kan nå mina uppsatta mål för veckan, men det känns faktiskt mycket osäkert. Folk är så svåra att nå och sen vill man inte ta beslut, ber mig återkomma. Tröstlöst känns det ibland men det är väl då man bara ska ta nya tag, se möjligheterna...

19.00... Förväntningarna darrar i luften och skapar en oerhörd stämning som inte går att ta miste på. Folkets jubel når oanade höjder när de efterlängtade sakta glider ut på isen, taggade till tänderna och redo för strid. Det är det här alla hockeyfrälsta har väntat på, elitseriestarten. Det är nu som det svartgula laget från norr ska bekänna färg, det är nu som jakten på guldet börjar...

Överraskade arbetskamraterna med att bjuda på min hemgjorda trattkantarellsoppa och gott bröd till lunch. Det uppskattades verkligen och gourmanderna fick sina smaklökar att gå i spinn. Deras njutningsfulla läten förtydliga än mer att de var nöjda. Det blev faktiskt soppa kvar trots omtagningar så jag lovade att det som blev kvar skulle finns kvar till lunch i morgon. Lustigt nog så pratade någon om att då glömma sin matlåda...

Plötsligt fokuserar katterna blicken på något utanför huset och koncentrationen blir total. Genom det öppna fönstret hörs också ett starkt ljud av fågelkvitter. Jag smyger närmare fönstret och ser att den stora rönnen har fått liv. Grenarna fladdrar och de stora klasarna av röda rönnbär gungar i ojämn takt. Plötsligt lämnar en björktrast rönnen och då förstår jag att det är rönnbärsplundring på gång. Det är bara björktrastarna som fyller på sitt vinterförråd genom att sluka rönnbär...

Ute tidigt i skogen denna morgon för att leta efter några av skogens delikatesser, trattkantarellerna. Märker omgående att det är rätt torrt i skogen men smyger vidare. Och vid mina ställen hittar jag dem, dock lite mindre än de brukar vara den här tiden på året. Måste bero på att det har regnat för lite. Hur som helst, plockar de större och fyller korgen rätt bra. Det blir en smakrik middag idag...

Vaknar långt före väckarklockan med huvudvärk av den värre sorten och mår riktigt illa. Försöker ändra sovställning men det hjälper inte så jag masar mig sakta upp. Tar mig till skåpet och letar fram smärtstillande tabletter och tar en dos. Sitter sen stilla en stund och blundar, drar hårborsten hårt genom håret för att ge huvudet och nacken en omgång. Låter taggarna gång på gång massera hårbottnen i hopp om att det ska ge nåt positivt resultat. En bättre start på dagen kunde man ju ha fått...

Kommer hem efter jobbet och möts i dörren av missarna, den stora och den lilla, med andra ord Pepsi och Godis. De visar hur glada de är att matte äntligen har kommit hem, stryker sig mot mina ben och följer mig vart jag än går. De jamar och försöker få min fullständiga uppmärksamhet. Naturligtvis gullar jag med dem, pussar och pratar vilket gör dem nöjda för stunden. Som vanligt blir det starka reaktioner då jag öppnar frysen, de vet att det ibland brukar innebära kokt fisk. Och mycket riktigt, denna kväll plockas fisken fram och läggs i kastrullen. Troget sitter de på köksbordet och väntar, följer ivrigt mina steg, blinkar och gör sig till. Deras stora förtjusning går inte att ta miste på då det en stund senare serveras en tallrik fylld av nykokt ljummen fisk. Den goda middagen slukas snabbt och efterföljs av en behaglig sovstund tillsammans...

Sitter och funderar... Vad skriver man egentligen för att fånga en läsare i sin blogg? Vad vill andra läsa egentligen? Själv följer jag några få som öppenhjärtigt skriver om livets händelser, såna som fångar mitt hjärtas känslor och får mig att känna massor, får mig att leva med.

Själv skriver jag om saker som hänt genom åren, reflektioner på sånt jag upplever och sånt som bara bubblar upp inom mig likt champagne...

Har shoppat lökar, massor av lökar. De ligger nu här i sina färggranna förpackningar och bara väntar på att få bäddas in i jorden. Där ska de sedan vila och samla kraft under vinterns mörka månader. När sedan våren och värmen kommer hoppas jag att de ska de slå ut i all sin prakt och sprida glädje bland oss boende.

Besöker Gammlia, lekplatsernas nummer ett för Berghemsbarnen från Nydalavägen 12. Dit drog vi genom skogen för att leka alla möjliga lekar bland gårdarna. Blir påmind om alla fina gömställen för kurragömma, vem som vågade klättra högst, när jag körde häst och vagn och tjejslagsmålet på fullaste allvar. Här hände mycket och här skapades magi...

Tog båten ut till den där ön i havet för att titta på det där lilla huset som funnits i mina tankar den senaste veckan. Där stod jag sedan i solen framför ett verkligt renoveringsprojekt som kan bli mitt, om jag har lite tur. Och visst svävade tankarna på hur det skulle kunna bli där ute, i mitt alldeles egna krypin vid havet. Tänk bara om turen kunde stå mig bi...

Har massor av idéer och drömmar som svävar runt inom mig. En av drömmarna har nu fastnat i mina tankar och jag kan inte släppa den vidare. Den innehåller en alldeles specielll plats där jag känner att jag kan finna mitt lugn och samla kraft, en plats på jorden som bara är min...

Nu har drömmen uppenbarat sig på allvar och kan bli verklig vilket får mig att ivrigt drömma vidare. Därför tar jag idag första steget mot att förverkliga det hela. Jag ska besöka platsen jag haft i mina tankar. Känns sedan allt rätt kommer nog nästa steg av sig själv.

Din tid är nu! Just nu är din stund på jorden. Så lev i nuet och ta vara på den tid du har. Fånga dem i ditt hjärtas vackra rum. Fyll ditt hjärta med värmen av vackra minnen på din resa genom livet. Älska, skratta och fäll tårar av lycka för allt underbart omkring dig. Lev som om varje dag vore din sista...