Björksele

Det blev en biltur inåt landet, närmare bestämt till Björksele för att plantera lite blommor på min morfars familjegrav. Tänk att där, vid stenmuren, vilar en skogens man, hans hustru och yngsta dotter. Så rätt det känns att tjuvskyttarnas konung vilar så nära den skog han så ofta befann sig i. Min själ fylldes av starka känslor och tankar på dem alla och livet de då levde.
 
 

Lugn

Vilar stilla och vaggas mjukt när vi glider fram på vattnet denna soliga morgon. Allt runt omkring oss andas lugn. Den spegelblanka älven skapar en inre känsla av harmoni, ett välbehag av lycka i själen. Att långsamt få glida fram i detta lugn, utan att möta någon, ger oss beviset för att bättre kan vi inte ha det. Bakom oss lämnar vi spår som sakta planar ut till stillheten igen. Vi skapar vår egen frihet på väg ut mot havet...
 

Livsrytmen

"I blått vandrar själen, men den vilar i grönt."


RSS 2.0