krickos blogg

Tänk vad åren har gått fort... Nyss var barnen små och man hade fullt upp med dem. Nu har de själva fullt upp med att skapa sitt eget. Det är inte långa stunder man får rå om dem utan man får glädjas över att de trivs med livet, att de är lyckliga och har funnit kärleken. De gånger man träffas blir vackra ögonblick att spara på i hjärtat. Det är också då jag blir varm i hjärtat av stolthet, stolt över att ha två så fina barn...

Vad vore en midsommar utan den äldre generationen, nämligen friherren Gösta och friherrinnan Eva? Friherren som frikostigt bjuder på historier och minnen som ingen annan. Och friherrinnan som satsar all sin kraft på att gå segrande ur striden då det gäller spel i alla former. Ja, vad vore en midsommar utan den äldre generationen? Ingen midsommar alls skulle jag tro...

Ungdomar, så härligt det är att vara tillsammans med dem. Att få dela det som händer, se deras glädje, höra deras skratt och njuta av allt roligt de bjuder på. Jag fick förmånen att dela allt detta denna midsommar och det värmer mitt modershjärta ända in i själen. Tack ungdomar för en underbar dag!

Hade ett uppdrag, att fota mina kollegor på jobbet. Fota såna där traditionella teambilder. Men jag ville ha nåt mer så jag försökte få dem att ställa upp på nåt nytt. Efter många om och men så fick jag den där bilden som gjorde mig glad. Jag fångade kollegorna på väg framåt mot mässan, eller var det på rymmen från jobbet? Hur det än är så blev det en glad och annorlunda bild...

Ett papper skärs till nytt format och blir till två biljetter. Ett papper viks och formas till en spännande inbjudan. Två biljetter läggs varsamt in i en inbjudan och stoppas därefter ner i ett guldkuvert som slickas igen. Adresser skrivs för hand och frimärket åker på. Det är mitt fokus just nu, att skära, vika, fylla, klistra och skriva om och om igen. När allt är klart så har jag runt hundra guldkuvert som ska finna sina ägare...

För första gången på länge ser det ut som en sommarmorgon när man tittar ut genom fönstret. För första gången känns det som sommar när man hämtar morgontidningen. För första gången i år känner jag inom mig att det är sommar. Finns bara ett att säga, välkommen du efterlängtade sommar!

Skriver inte så mycket här just nu. Skapar på annat sätt och tiden räcker liksom inte till. Har faktiskt lite svårt att släppa tanken på det jag gör nu eftersom det rullar på så bra. Skönt är det i alla fall att känna att kreativiteten finns där igen och att det jag pysslar med kan bli något riktigt bra i slutändan. Det räcker just nu...

Så är hon på plats, vår stämningsskapare i trädgården, vår ljus- och kärleksspridare... Nu finns hon där på plats och bjuder på sitt lugn i väntan på att det gröna sköna ska frodas och bjuda på sitt allra bästa. Hon sitter där och ser så tankfull och nöjd ut. Det får mig att känna lugnet...

Tänk, dottern kom hem med en fin bukett blommor till mig, en fin bukett av kärlek och uppskattning. Tänk vad sånt värmer i ens hjärta...

Är inne i en skaparprocess just nu. Har huvudet fullt av så mycket idéer som måste ut och nya föds hela tiden. Just nu står dessa i centrum och så måste det få vara. Det känns dock både bra och dåligt. Bra att få släppa lös kreativiteten och skapa men också dåligt för att tiden liksom inte räcker till. Men jag är här just nu och så får det vara...