Bakslag / Setbacks

Känner att jag fått nog av bakslag i mitt liv. Känns som om jag snart blir negativiteten personifierad, jag sjunker liksom bara längre och längre ner. Vill upp men när jag närmar mig mittläget står det alltid nåt eller någon där och slår till så att jag halkar tillbaka ner igen till den tröstlöst deprimerande känslan. Hur många gånger till ska jag orka ta sats, hur mycket mer orkar jag stå emot av motgångar. Trots allt kan jag inom mig ana en liten del som fortfarande ser framåt, ser uppåt. Den har nu börjat reagera och trycker på, leder mig sakta upp, upp, upp…

Feels like I've had enough of setbacks in my life. Seems like I'm soon will be negativity personified, it feels like I'm sinking lower and lower. Wants up but when I reach solid ground under my feet, there is always something or someone who hits me so I slip back to the dreary depressing feeling. How many more times will I manage to fight, how many more setbacks will I manage. Inside of me a small part still looks forward. It has started to react and leads me slowly up, up, up...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0