krickos blogg

Kylan biter i skinnet och gör kinderna stela. Den kalla luften känns i luftrören vid varje andetag och får mig att krypa ihop inne i jackan. Försöker behålla den värme jag har inom mig men kylan tränger sig fort på. Ökar takten lite och grimaserar med ansiktet men det förändrar inte mycket, kylan tränger sig bara längre in. Mina fingertoppar känns som istappar och jag försöker blåsa liv i dem utan att lyckas. Hela kroppen fryser och stelnar bit för bit. Någonting säger mig att det blir en kort promenad denna kväll...