Sommarkatten

Så, efter sex veckors jakt är det äntligen över. Den övergivna och magra kattens hunger fick den tillslut att söka sig till maten i fällan som slog igen. Med förvånat lugn satt den där i buren och tittade på oss, den varken fräste eller morrade. Kanske visste den att den nu skulle få det bättre än den haft det på mycket länge. Tänk bara att få pälsen klippt så att alla stora tovor försvann och att få äta och dricka när man behagar. Men framförallt, få känna kärlek och värme igen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0