krickos blogg

Lördagens hockeymatch blev en ren njutning och fröjd om man som jag är Skellefte AIK-are. Att se lirarna lira skjortan av Rögle var helt underbart. Full fart och passningsspel där motståndarna knappt fick röra i pucken. De två första perioderna var ren lekstuga och urladdning av AIK. Tredje perioden slappnade man av och slutresultatet skrevs till 7-0. Fortsätt så AIK!!!

Det blev full fart på lördagen. Först tvätt av bilen och sedan uppföljning på några julidéer som jag har. Julen är ju inte alltför långt borta nu så det blev lite besök här och där och en del inköp också för den delen. Väl hemma kunde jag inte låta bli att testa idéerna jag grubblat på. Det blev lite knåp men jag blev rätt nöjd med resultatet...

Veckan har känts lång, mörk och glädjedödande. En intensiv arbetsvecka går nu in på sista arbetsdagen och det känns verkligen skönt. Längtar efter lite ledigt nu, lite återhämtning från allt som varit dessa dagar. Snart är den här, helgledigheten. Äntligen fredag!

Går omkring och fryser här hemma. Det spelar ingen roll hur många ljus jag tänder, det känns lika kallt ändå. Dottern fryser också denna kväll så det blir ett snabbt beslut. Vi hämtar våra varma tecken, kryper upp i soffan och drar dem över oss. Nu kan vi ta sikte på matchen mellan Modo och Skellefteå...

Har hjälpt makens brorsdotter med hennes kattblogg. Det blev lite kämpigt, att läsa koder och ändra i dem är inget jag lärt mig. Tjurig blev jag dock för att jag ville lösa det hela, ville lista ut hur man gör. Efter många om och men lyckades jag lösa problemet och det kändes riktigt, riktigt bra. Glad och varm i hjärtat blev jag också då jag upptäckte att hon uppmärksammat mig med ett tack i sin egen blogg. Man blir inte annat än varm i hjärtat...

 

Sitter fortfarande uppe. Har kommit på en rolig idé som jag inte riktigt vill släppa än. Måste lägga grunderna till den så att jag kan slutföra den senare i veckan. Mer berättar jag inte just nu men känner mig rätt nöjd med skaparkraften inom mig ikväll...

Bjuder födelsedagsbarnet till bords. Naturligtvis är hennes pojkvän med. Tänk så mysigt det är att få den där stunden tillsammans, att sitta och prata om dagen och förväntningarna inför födelsedagskvällen. Efter middagen äter vi tårta och hon öppnar paket som hon fått. Sedan packas tårta och annat dopp och de två drar iväg till sina kompisar för att bjuda på födelsedagsfika. Jag hoppas kvällen fortsätter lika fint för henne som det var här hemma...

 

Tänk, för 21 år sedan kom hon till världen. När hon en dag som denna fyller år kommer tankarna på en speciell kväll i slutet av oktober för länge sedan. Jag var höggravid och ute på kvällspromenad med sonen. Vi tittade på stjärnorna som lyste och småpratade om barnet som snart skulle komma. Han hoppade och skuttade runt mig och pratade med magen, hans lillasyster Josefin. Jag sa honom att det kunde ju faktiskt också bli en lillebror. Då stannade han, tittade på mig allvarsamt och sa, "om det blir en lillebror behöver du inte komma hem"...

 

Lördagskvällen gick över till söndag och fars dag. Där låg jag i det nattsvarta mörkret och stirrade i taket. Kunde inte sova så jag steg upp i hopp om att tröttheten skulle sätta in. Jag satte mig vid datorn och surfade runt lite, blev kreativ och skrev en känslosam dikt som jag sparade. Inte blev jag tröttare för det så jag valde soffan och favoritfilmen Mitt Afrika som förde mina tankar till mina egna reseminnen från Tsavo, när jag var bland vilda djur och stolta massajer. Tittade på klockan och natten hade blivit morgon, den var halv åtta. Kanske borde göra mig frukost...

 

När jag gick isäng i natt hade snö fallit ner från himlen och det var vitt utomhus, sådär lite lagom så att det kändes lite ljusare än det var. Nu på morgonen är dock allt borta, det blåser och är blött. Det drar ner mig humörmässigt. Plötsligt känns det som om jorden inte kan bestämma sig om det ska vara vinter eller ej. Som om vi börjar om med hösten. Kanske man skulle ta sig till skogen och kolla efter trattisar...

 

Inte kan man väl låta bli att handla då man är på Ikea. Det blir snarare alltid mer än man tänkt sig. Så blev det idag också. Under rundvandringen fanns många intressanta objekt och vi fastnade lite här och där. En del åkte ner i vagnen direkt medan andra plockades upp på lagret. Det blev allt från småprylar till platta paket, en del säkerhetsprodukter och julklappar som kommer med lastbil om en dryg vecka. Beställningslista fanns också från mor och svärmor så bilen var ordentligt proppad när vi styrde kosan hemåt. Här hemma väntar nu allehanda montering. Kvar finns en del på önskelistan så det blir väl en tur så småningom...

Dottern har önskat sig en annorlunda födelsedagspresent, en shoppingtur på Ikea. Och som den snälla mor jag är så ska hon få det hon önskar. Uppe före tuppen, frukostgröt och sen iväg i riktning mot Sundsvall. Där ska vi strosa runt, titta på grejer, diskutera och antagligen också handla. Tror det blir en alldeles underbart trevlig fredag...

Sitter och tittar på vad Ikeas har att erbjuda ur sitt sortiment. Dottern har nämligen önskat sig en Ikearesa i födelsedagspresent och det bär iväg i morgon. Därför sitter jag här nu och gör en önskelista på sånt som är intressant och som kanske följer med hem i morgon. Det blir en tidig kväll i kväll...

Mörkret är här igen och det känns i själen, man blir lite dyster. Mörkret har också tagit kylan i hand och tillsammans ger de signaler om att vintern verkligen är på väg. Beviset blev snöflingor som sakta föll från skyn. Ett vitt puder ligger nu på den frusna marken. Moppen har vinterparkerats och vinterjackan, vantar, mössa och varmare skor har plockats fram. Snöskottningens tid är snart här. Det blir en lång, mörk vinter.

Nu är det överstökat, mitt tal till en god medarbetare och vän sedan 20 år. Det gick faktiskt riktigt bra men det var nära till tårar i slutet. De tolv verserna överlämnades till friherren och presenten likaså. Saknaden kommer att bli stor men vi kom överens om att träffas över en lunch någon dag. Sedan bar det iväg hemåt och snön föll sakta ner från himlen...

Dagen idag kommer att bli en viktig och känslosam dag. Jag har förberett mig, skrivit ner vad jag ska säga men klurar ännu på en liten del. Det kommer dock att lösa sig under dagen,jag har mina aningar. Jag vet redan nu att jag kommer att börja gråta men det struntar jag i. Att tårar faller är tillåtet såna här gånger...

Åker till kyrkogården när det mörknat för att kolla att de ljus jag tänt brinner. Kan inte annat än känna hur varm jag blir i hjärtat över att så många varit här och tänt ljus. Tar en promenad ner till minneslunden och ser det varma skenet som ljusen bjuder på. Så vackert, så fridfullt, så hedrande...

 

Ser "Så mycket bättre" och blir förvånad över den starka reaktionen när Magnus Uggla sjunger sin version. Den träffade rakt i hjärtat och passar så bra denna allhelgonahelg...

 

 

Smyckar gravar och tänder ljus, allt för att hedra och minnas. En storm av känslor svämmar över men så ska det nog vara när man minns människor som betytt väldigt mycket för en. Mitt sätt att hedra dem är att göra fint vid deras grav denna allhelgonahelg...

 

 

Regnet öser ner men det gör inget denna eftermiddag. Backens kyrka välkomnar mig med musik och massor av brinnande ljus. Denna helg bjuder kyrkan oss på ljus för att vi i stillhet ska tända ett för dem som lämnat oss. Det är tid för att minnas och hedra, för att i en stund av stillhet bara vara i nuet. Jag tänder några ljus, listan på de jag vill hedra och minnas har vuxit. Sedan slår jag mig ner i kyrkbänken och bjuds på skön musik, bland annat "Som en bro över mörka vatten" som får mig att fälla en och annan tår. Kunde inte ha börjat allhelgonahelgen bättre...