Vänskap

Jag trodde att jag hade funnit en sann, äkta vän i henne. En vän som var just min. Där upplevelser tillsammans, skratt, glädje, sorg och gråt skulle stärka vår vänskap livet ut. Vi skulle finnas där för varandra, vad som än hände. Tänk vad fel jag hade. Hennes vänskap var falsk. Det lärde jag mig när livskrisen dök upp. Då valde hon den enkla vägen, att bara vända sig bort. Det gjorde ont, så ont. Sedan den dagen finns inget kvar av det vi hade…

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0