Pianotråden

Började dagen på Hjärtcentrum. Bara tanken på att åka till sjukhuset får mig att må illa och bli stressad. Hela kroppen skriker fly, spring, stick när jag närmar mig den stora byggnaden. Jag tog mig dock i kragen och stegade in likt en spänd pianotråd, det gick helt enkelt inte att koppla av. Tack och lov togs jag om hand av en gammal vän och tidigare granne som jag inte träffat på länge. Vi talade om ditt och datt och allt flöt bara på, trots att hon monterade en inspelningsapparat på mig och som ska registrera mitt hjärtas rytm under ett dygn…

Kände bara att jag måste skriva här i bloggen och tacka henne för all den värme hon gav mig då jag inte riktigt var mig själv…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0