Avundsjuka

Stod där som stolt segrare och kände fullkomlig lycka. Glädjen varade dock inte länge. Avundsjukan visade sig genast och jag fick ta emot blickar, gliringar och pikar som sårade. Jag höll tillbaka tårarna inför dem alla men skyndade mig sedan till en plats där jag visste att jag var helt ensam. Spyfärdig och med dunkande huvud lät jag tårarna komma…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0