Älvorna

Det hände sig på den tiden, uti de västerbottniska skogarna, att en grupp nolianska kvinnor fick order att resa norrut mot de stora viddernas ängar och mörker. Eftersom de tog sitt kall på djupaste allvar gjorde man sig redo och gav sig av. De lämnade tryggheten på obestämd framtid, begav sig av från de kända trakterna och likt älvor svävade de nyfiket fram över nyupptäckta och magiska marker. De flög över sagornas land, över blånande vatten och grönskande skogar där sagor berättats sedan urminnes tider om de sköna älvor som en dag skulle landa och sprida sitt ljus över folket. Älvorna skulle dela med sig av sin kunskap och bjuda på glädje. Folket visste också att de med sitt magiska stoft skulle förvandla marken vid havet till den vilda sandens underbara guld. Dit, till den heliga stranden, skulle sedan folket återvända varje år för att fira händelsen i midnattssolens skira timmar. Här skulle männen, likt kungar, visa sin styrka och sitt mod i utmaningar skapade av de skygga tomtarna och småknytten från den mäktiga storskogens land. Kvinnorna skulle hyllas likt drottningar och visa upp sin inneboende skönhet. De skulle locka männen i sina förförande hyllningsdanser till älvornas ära, de väsen som skänkt dem nyfikenheten, framtidstron och den ohämmade lusten till livet.

Det hände sig på den tiden och det händer än i dag... Därför finns vi på den heliga stranden den 21 maj anno 2010.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0